SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
upptorning
upp|­torn·ing substantiv ~en ~ar av is; ​till torna upp sig
Singular
en upptorningobestämd form
en upptorningsobestämd form genitiv
upptorningenbestämd form
upptorningensbestämd form genitiv
Plural
upptorningarobestämd form
upptorningarsobestämd form genitiv
upptorningarnabestämd form
upptorningarnasbestämd form genitiv