publicerad: 2015
utanordning
ut|an·ordn·ing
substantiv
~en ~ar utanordna
Singular | |
---|---|
en utanordning | obestämd form |
en utanordnings | obestämd form genitiv |
utanordningen | bestämd form |
utanordningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utanordningar | obestämd form |
utanordningars | obestämd form genitiv |
utanordningarna | bestämd form |
utanordningarnas | bestämd form genitiv |