publicerad: 2015
utespelare
ute|spel·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑spelarna • särsk. i mots. till målvakt
Singular | |
---|---|
en utespelare | obestämd form |
en utespelares | obestämd form genitiv |
utespelaren | bestämd form |
utespelarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utespelare | obestämd form |
utespelares | obestämd form genitiv |
utespelarna | bestämd form |
utespelarnas | bestämd form genitiv |