publicerad: 2015
utforskare
ut|forsk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑forskarna utforska
Singular | |
---|---|
en utforskare | obestämd form |
en utforskares | obestämd form genitiv |
utforskaren | bestämd form |
utforskarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utforskare | obestämd form |
utforskares | obestämd form genitiv |
utforskarna | bestämd form |
utforskarnas | bestämd form genitiv |