publicerad: 2015
utkik
ut|kik
substantiv
~en ~ar 1 person som spanar2 plats för el. möjlighet till spaning; hålla utkik spana – Alla sammansättn. med utkiks- hör till utkik 2.
Singular | |
---|---|
en utkik | obestämd form |
en utkiks | obestämd form genitiv |
utkiken | bestämd form |
utkikens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utkikar | obestämd form |
utkikars | obestämd form genitiv |
utkikarna | bestämd form |
utkikarnas | bestämd form genitiv |