publicerad: 2015
uträtta
ut|rätta
verb
~de ~t • uträtta ett ärende
| Finita former | |
|---|---|
| uträttar | presens aktiv |
| uträttas | presens passiv |
| uträttade | preteritum aktiv |
| uträttades | preteritum passiv |
| uträtta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att uträtta | infinitiv aktiv |
| att uträttas | infinitiv passiv |
| har/hade uträttat | supinum aktiv |
| har/hade uträttats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| uträttande | |
| Perfekt particip | |
| en uträttad + substantiv | |
| ett uträttat + substantiv | |
| den/det/de uträttade + substantiv | |


