publicerad: 2015
valtid
val|tid
substantiv
~en ~er • mest i pl.; i valtider
Singular | |
---|---|
en valtid | obestämd form |
en valtids | obestämd form genitiv |
valtiden | bestämd form |
valtidens | bestämd form genitiv |
Plural | |
valtider | obestämd form |
valtiders | obestämd form genitiv |
valtiderna | bestämd form |
valtidernas | bestämd form genitiv |