SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vandringshinder
vandr·ings|­hinder substantiv ‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren hinder som gör att djur, främst fiskar, inte kan vandra
Singular
ett vandringshinderobestämd form
ett vandringshindersobestämd form genitiv
vandringshindretbestämd form
vandringshindretsbestämd form genitiv
Plural
vandringshinderobestämd form
vandringshindersobestämd form genitiv
vandringshindrenbestämd form
vandringshindrensbestämd form genitiv