publicerad: 2015
vanära
1van|ära
substantiv
~n • vanheder, skam
Singular | |
---|---|
en vanära | obestämd form |
en vanäras | obestämd form genitiv |
vanäran | bestämd form |
vanärans | bestämd form genitiv |
2van|ära
verb
~de ~t • vanhedra
Finita former | |
---|---|
vanärar | presens aktiv |
vanäras | presens passiv |
vanärade | preteritum aktiv |
vanärades | preteritum passiv |
vanära | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vanära | infinitiv aktiv |
att vanäras | infinitiv passiv |
har/hade vanärat | supinum aktiv |
har/hade vanärats | supinum passiv |
Presens particip | |
vanärande | |
Perfekt particip | |
en vanärad + substantiv | |
ett vanärat + substantiv | |
den/det/de vanärade + substantiv |