publicerad: 2015
vapenbärare
vapen|bär·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bärarna • anordning som för med sig vapen
Singular | |
---|---|
en vapenbärare | obestämd form |
en vapenbärares | obestämd form genitiv |
vapenbäraren | bestämd form |
vapenbärarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vapenbärare | obestämd form |
vapenbärares | obestämd form genitiv |
vapenbärarna | bestämd form |
vapenbärarnas | bestämd form genitiv |