publicerad: 2015
varginna
varg·inna
[‑in`a]
substantiv
~n varginnor • varghona
Singular | |
---|---|
en varginna | obestämd form |
en varginnas | obestämd form genitiv |
varginnan | bestämd form |
varginnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
varginnor | obestämd form |
varginnors | obestämd form genitiv |
varginnorna | bestämd form |
varginnornas | bestämd form genitiv |