publicerad: 2015
vifta
1vifta
verb
~de ~t • göra yviga rörelser med armarna: barnen viftade med små flaggor
Finita former | |
---|---|
viftar | presens aktiv |
viftas | presens passiv |
viftade | preteritum aktiv |
viftades | preteritum passiv |
vifta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vifta | infinitiv aktiv |
att viftas | infinitiv passiv |
har/hade viftat | supinum aktiv |
har/hade viftats | supinum passiv |
Presens particip | |
viftande |
2vifta
substantiv
~n viftor • ett redskap att fläkta sig med
Singular | |
---|---|
en vifta | obestämd form |
en viftas | obestämd form genitiv |
viftan | bestämd form |
viftans | bestämd form genitiv |
Plural | |
viftor | obestämd form |
viftors | obestämd form genitiv |
viftorna | bestämd form |
viftornas | bestämd form genitiv |