publicerad: 2015
vigselbevis
vigsel|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • till bevis 2 vigsel
Singular | |
---|---|
ett vigselbevis | obestämd form |
ett vigselbevis | obestämd form genitiv |
vigselbeviset | bestämd form |
vigselbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vigselbevis | obestämd form |
vigselbevis | obestämd form genitiv |
vigselbevisen | bestämd form |
vigselbevisens | bestämd form genitiv |