SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vikning
vik·­ning substantiv ~en ~ar särsk. till 2vika 1
Singular
en vikningobestämd form
en vikningsobestämd form genitiv
vikningenbestämd form
vikningensbestämd form genitiv
Plural
vikningarobestämd form
vikningarsobestämd form genitiv
vikningarnabestämd form
vikningarnasbestämd form genitiv