SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
villkorskonjunktion
vill·­kors|­kon·­junkt·ion substantiv ~en ~er ⟨ngt åld.⟩ t.ex. om
Singular
en villkorskonjunktionobestämd form
en villkorskonjunktionsobestämd form genitiv
villkorskonjunktionenbestämd form
villkorskonjunktionensbestämd form genitiv
Plural
villkorskonjunktionerobestämd form
villkorskonjunktionersobestämd form genitiv
villkorskonjunktionernabestämd form
villkorskonjunktionernasbestämd form genitiv