publicerad: 2015
villkorssats
vill·kors|sats
substantiv
~en ~er • sats vanligen inledd med villkorskonjunktion; till sats 2
Singular | |
---|---|
en villkorssats | obestämd form |
en villkorssats | obestämd form genitiv |
villkorssatsen | bestämd form |
villkorssatsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
villkorssatser | obestämd form |
villkorssatsers | obestämd form genitiv |
villkorssatserna | bestämd form |
villkorssatsernas | bestämd form genitiv |