SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vilrum
vil|­rum substantiv ~met; pl. ~, best. pl. ~men rum för vila ofta på arbets­plats
Singular
ett vilrumobestämd form
ett vilrumsobestämd form genitiv
vilrummetbestämd form
vilrummetsbestämd form genitiv
Plural
vilrumobestämd form
vilrumsobestämd form genitiv
vilrummenbestämd form
vilrummensbestämd form genitiv