publicerad: 2015
vinare
vin·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vinarna 1 ett enkelt musikinstrument2 ⟨vard.⟩ flaska vin
| Singular | |
|---|---|
| en vinare | obestämd form |
| en vinares | obestämd form genitiv |
| vinaren | bestämd form |
| vinarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| vinare | obestämd form |
| vinares | obestämd form genitiv |
| vinarna | bestämd form |
| vinarnas | bestämd form genitiv |


