publicerad: 2015
vinodlare
vin|odl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑odlarna 1vin odlare
Singular | |
---|---|
en vinodlare | obestämd form |
en vinodlares | obestämd form genitiv |
vinodlaren | bestämd form |
vinodlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinodlare | obestämd form |
vinodlares | obestämd form genitiv |
vinodlarna | bestämd form |
vinodlarnas | bestämd form genitiv |