publicerad: 2015
vokalisering
vok·al·is·er·ing
substantiv
~en ~ar • till vokalisera 1,2
Singular | |
---|---|
en vokalisering | obestämd form |
en vokaliserings | obestämd form genitiv |
vokaliseringen | bestämd form |
vokaliseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vokaliseringar | obestämd form |
vokaliseringars | obestämd form genitiv |
vokaliseringarna | bestämd form |
vokaliseringarnas | bestämd form genitiv |