vägaväga
verb
vägde vägt 1 bestämma vikten av: hon vägde frukten2 ha en vikt av: han väger 60 kg3 i uttr. för betydelse; hennes ord väger tungt hennes ord är viktiga| Finita former |
|---|
| väger | presens aktiv |
| vägs (väges) | presens passiv |
| vägde | preteritum aktiv |
| vägdes | preteritum passiv |
| väg | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att väga | infinitiv aktiv |
| att vägas | infinitiv passiv |
| har/hade vägt | supinum aktiv |
| har/hade vägts | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| vägande |
| Perfekt particip |
|---|
| en vägd + substantiv |
| ett vägt + substantiv |
| den/det/de vägda + substantiv |
| den vägde + maskulint substantiv |
väga in
1 kontrollera vikt inför match: boxarna vägde in2 ta hänsyn till: väga in alla faktorer| Infinita former |
|---|
| att väga in | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| invägande |
| Perfekt particip |
|---|
| en invägd + substantiv |
| ett invägt + substantiv |
| den/det/de invägda + substantiv |
| den invägde + maskulint substantiv |
väga upp
1 kompensera: fördelarna väger upp el. uppväger nackdelarna2 bestämma vikten av väga över
• vara större el. viktigare än: fördelarna väger över el. överväger (nackdelarna)
