publicerad: 2015
väghållare
väg|håll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑hållarna väg 1 hålla
| Singular | |
|---|---|
| en väghållare | obestämd form |
| en väghållares | obestämd form genitiv |
| väghållaren | bestämd form |
| väghållarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| väghållare | obestämd form |
| väghållares | obestämd form genitiv |
| väghållarna | bestämd form |
| väghållarnas | bestämd form genitiv |


