publicerad: 2015
vägleda
väg|leda
verb
‑ledde, ‑lett, ‑ledd n. ‑lett, pres. ‑leder • visa vägen; handleda
| Finita former | |
|---|---|
| vägleder | presens aktiv |
| vägleds (vägledes) | presens passiv |
| vägledde | preteritum aktiv |
| vägleddes | preteritum passiv |
| vägled | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att vägleda | infinitiv aktiv |
| att vägledas | infinitiv passiv |
| har/hade väglett | supinum aktiv |
| har/hade vägletts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| vägledande | |
| Perfekt particip | |
| en vägledd + substantiv | |
| ett väglett + substantiv | |
| den/det/de vägledda + substantiv | |
| den vägledde + maskulint substantiv | |
vägleda sig
• ta sig framOrdform(er) vägleda sig


