publicerad: 2015
väntan
vänt·an
substantiv; best. ~ • till vänta 1: en väntan; gå i väntans tider vänta barn
Singular | |
---|---|
en väntan | obestämd form |
en väntans | obestämd form genitiv |
väntan | bestämd form |
väntans | bestämd form genitiv |