publicerad: 2015
vävare
väv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vävarna 1 person som väver2 vävarfågel
Singular | |
---|---|
en vävare | obestämd form |
en vävares | obestämd form genitiv |
vävaren | bestämd form |
vävarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vävare | obestämd form |
vävares | obestämd form genitiv |
vävarna | bestämd form |
vävarnas | bestämd form genitiv |