publicerad: 2015
yttrandefrihetsbrott
yttr·ande·fri·hets|brott
substantiv
~et; pl. ~ yttrandefrihet brott 1
| Singular | |
|---|---|
| ett yttrandefrihetsbrott | obestämd form |
| ett yttrandefrihetsbrotts | obestämd form genitiv |
| yttrandefrihetsbrottet | bestämd form |
| yttrandefrihetsbrottets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| yttrandefrihetsbrott | obestämd form |
| yttrandefrihetsbrotts | obestämd form genitiv |
| yttrandefrihetsbrotten | bestämd form |
| yttrandefrihetsbrottens | bestämd form genitiv |


