publicerad: 2015
yxa
1yxa
substantiv
~n yxor • ett huggverktyg; kasta yxan i sjön ge upp – Alla sammansättn. med yx- hör till 1yxa.
Singular | |
---|---|
en yxa | obestämd form |
en yxas | obestämd form genitiv |
yxan | bestämd form |
yxans | bestämd form genitiv |
Plural | |
yxor | obestämd form |
yxors | obestämd form genitiv |
yxorna | bestämd form |
yxornas | bestämd form genitiv |
2yxa
verb
~de ~t • tills. med till:
Finita former | |
---|---|
yxar | presens aktiv |
yxas | presens passiv |
yxade | preteritum aktiv |
yxades | preteritum passiv |
yxa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att yxa | infinitiv aktiv |
att yxas | infinitiv passiv |
har/hade yxat | supinum aktiv |
har/hade yxats | supinum passiv |
Presens particip | |
yxande |
yxa till
• grovt el. hastigt forma med yxa el. på annat sätt