publicerad: 2015
åmynning
å|mynn·ing
substantiv
~en ~ar • till 2å mynning
Singular | |
---|---|
en åmynning | obestämd form |
en åmynnings | obestämd form genitiv |
åmynningen | bestämd form |
åmynningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
åmynningar | obestämd form |
åmynningars | obestämd form genitiv |
åmynningarna | bestämd form |
åmynningarnas | bestämd form genitiv |