publicerad: 2015
ånga
1ånga
substantiv
~n ångor • gas från mer el. mindre kokande vätska särsk. vatten – Alla sammansättn. med ång- hör till 1ånga.
| Singular | |
|---|---|
| en ånga | obestämd form |
| en ångas | obestämd form genitiv |
| ångan | bestämd form |
| ångans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ångor | obestämd form |
| ångors | obestämd form genitiv |
| ångorna | bestämd form |
| ångornas | bestämd form genitiv |
2ånga
verb
~de ~t 1 ge ifrån sig ånga2 utsätta för ånga3 förflytta sig genom ångdrift: tåget ångade in på stationen
| Finita former | |
|---|---|
| ångar | presens aktiv |
| ångas | presens passiv |
| ångade | preteritum aktiv |
| ångades | preteritum passiv |
| ånga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ånga | infinitiv aktiv |
| att ångas | infinitiv passiv |
| har/hade ångat | supinum aktiv |
| har/hade ångats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ångande | |
| Perfekt particip | |
| en ångad + substantiv | |
| ett ångat + substantiv | |
| den/det/de ångade + substantiv | |


