publicerad: 2015
ämbetsplikt
ämbets|plikt
substantiv
~en ~er ämbete plikt 1
Singular | |
---|---|
en ämbetsplikt | obestämd form |
en ämbetsplikts | obestämd form genitiv |
ämbetsplikten | bestämd form |
ämbetspliktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ämbetsplikter | obestämd form |
ämbetsplikters | obestämd form genitiv |
ämbetsplikterna | bestämd form |
ämbetsplikternas | bestämd form genitiv |