SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
örnbräken
örn|­bräken substantiv ‑bräknen el. ~; pl. ‑bräknar en orm­bunke
Singular
en örnbräkenobestämd form
en örnbräkensobestämd form genitiv
örnbräknen (örnbräken)bestämd form
örnbräknens (örnbräkens)bestämd form genitiv
Plural
örnbräknarobestämd form
örnbräknarsobestämd form genitiv
örnbräknarnabestämd form
örnbräknarnasbestämd form genitiv