publicerad: 2015
överinstans
över|in·stans
substantiv
~en ~er • ⟨jur.⟩ 1över 2 instans
Singular | |
---|---|
en överinstans | obestämd form |
en överinstans | obestämd form genitiv |
överinstansen | bestämd form |
överinstansens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överinstanser | obestämd form |
överinstansers | obestämd form genitiv |
överinstanserna | bestämd form |
överinstansernas | bestämd form genitiv |