publicerad: 2015
överkomma
över|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • överkomma ett byråkratiskt hinder
| Finita former | |
|---|---|
| överkommer | presens aktiv |
| överkoms (överkommes) | presens passiv |
| överkom | preteritum aktiv |
| överkoms | preteritum passiv |
| överkom | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att överkomma | infinitiv aktiv |
| att överkommas | infinitiv passiv |
| har/hade överkommit | supinum aktiv |
| har/hade överkommits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överkommande | |
| Perfekt particip | |
| en överkommen + substantiv | |
| ett överkommet + substantiv | |
| den/det/de överkomna + substantiv | |


