publicerad: 2015
överkomma
över|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • överkomma ett byråkratiskt hinder
Finita former | |
---|---|
överkommer | presens aktiv |
överkoms (överkommes) | presens passiv |
överkom | preteritum aktiv |
överkoms | preteritum passiv |
överkom | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överkomma | infinitiv aktiv |
att överkommas | infinitiv passiv |
har/hade överkommit | supinum aktiv |
har/hade överkommits | supinum passiv |
Presens particip | |
överkommande | |
Perfekt particip | |
en överkommen + substantiv | |
ett överkommet + substantiv | |
den/det/de överkomna + substantiv |