publicerad: 2015
övervåning
över|vån·ing
substantiv
~en ~ar • till 1över 1 våning 1
Singular | |
---|---|
en övervåning | obestämd form |
en övervånings | obestämd form genitiv |
övervåningen | bestämd form |
övervåningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
övervåningar | obestämd form |
övervåningars | obestämd form genitiv |
övervåningarna | bestämd form |
övervåningarnas | bestämd form genitiv |