SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ärende
ärende substantiv ~t ~n fråga som diskuteras: ​ett brådskande ärendemindre upp­gift t.ex. att gå och handla: ​kan du gå ett ärende åt mig?
Singular
ett ärendeobestämd form
ett ärendesobestämd form genitiv
ärendetbestämd form
ärendetsbestämd form genitiv
Plural
ärendenobestämd form
ärendensobestämd form genitiv
ärendenabestämd form
ärendenasbestämd form genitiv