publicerad: 2015
återtåg
åter|tåg
substantiv
~et; pl. ~ • tillbakadragande, reträtt; till 1tåg 2: arméns återtåg
Singular | |
---|---|
ett återtåg | obestämd form |
ett återtågs | obestämd form genitiv |
återtåget | bestämd form |
återtågets | bestämd form genitiv |
Plural | |
återtåg | obestämd form |
återtågs | obestämd form genitiv |
återtågen | bestämd form |
återtågens | bestämd form genitiv |