publicerad: 2015
återuppta
åter|upp·ta
el. åld. åter|upp·taga
verb
‑upptog, ‑upptagit, ‑upptagen ‑upptaget ‑upptagna, pres. ‑upptar • på nytt ägna sig åt: hon ska återuppta sina studier
Finita former | |
---|---|
återupptar (återupptager) | presens aktiv |
återupptas (återupptages, återupptags) | presens passiv |
återupptog | preteritum aktiv |
återupptogs | preteritum passiv |
återuppta (återupptag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att återuppta (återupptaga) | infinitiv aktiv |
att återupptas (återupptagas) | infinitiv passiv |
har/hade återupptagit | supinum aktiv |
har/hade återupptagits | supinum passiv |
Presens particip | |
återupptagande | |
Perfekt particip | |
en återupptagen + substantiv | |
ett återupptaget + substantiv | |
den/det/de återupptagna + substantiv |