publicerad: 2015
återuppstå
åter|upp·stå
verb
‑uppstod, ‑uppstått, ‑uppstånden ‑uppståndet ‑uppståndna, pres. ‑uppstår • till uppstå 2 åter
| Finita former | |
|---|---|
| återuppstår | presens aktiv |
| återuppstod | preteritum aktiv |
| återuppstå | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att återuppstå | infinitiv aktiv |
| har/hade återuppstått | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| återuppstående | |
| Perfekt particip | |
| en återuppstånden + substantiv | |
| ett återuppståndet + substantiv | |
| den/det/de återuppståndna + substantiv | |
| den återuppståndne + maskulint substantiv | |


