publicerad: 2015
överkompensera
över|kom·pens·era
verb
~de ~t 1 ge alltför stor kompensation2 ⟨psykol.⟩ motverka underlägsenhetskänslor genom att hävda sig på visst område
Finita former | |
---|---|
överkompenserar | presens aktiv |
överkompenseras | presens passiv |
överkompenserade | preteritum aktiv |
överkompenserades | preteritum passiv |
överkompensera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överkompensera | infinitiv aktiv |
att överkompenseras | infinitiv passiv |
har/hade överkompenserat | supinum aktiv |
har/hade överkompenserats | supinum passiv |
Presens particip | |
överkompenserande | |
Perfekt particip | |
en överkompenserad + substantiv | |
ett överkompenserat + substantiv | |
den/det/de överkompenserade + substantiv |