publicerad: 2015
överraskningsanfall
över·rask·nings|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ överraskning anfall 1
Singular | |
---|---|
ett överraskningsanfall | obestämd form |
ett överraskningsanfalls | obestämd form genitiv |
överraskningsanfallet | bestämd form |
överraskningsanfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
överraskningsanfall | obestämd form |
överraskningsanfalls | obestämd form genitiv |
överraskningsanfallen | bestämd form |
överraskningsanfallens | bestämd form genitiv |