publicerad: 2015
överraskningsmoment
över·rask·nings|mom·ent
substantiv
~et; pl. ~ överraskning moment
Singular | |
---|---|
ett överraskningsmoment | obestämd form |
ett överraskningsmoments | obestämd form genitiv |
överraskningsmomentet | bestämd form |
överraskningsmomentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
överraskningsmoment | obestämd form |
överraskningsmoments | obestämd form genitiv |
överraskningsmomenten | bestämd form |
överraskningsmomentens | bestämd form genitiv |