publicerad: 2015
överväldiga
över|väld·iga
verb
~de ~t • besegra, betvinga; slå med häpnad
Finita former | |
---|---|
överväldigar | presens aktiv |
överväldigas | presens passiv |
överväldigade | preteritum aktiv |
överväldigades | preteritum passiv |
överväldiga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överväldiga | infinitiv aktiv |
att överväldigas | infinitiv passiv |
har/hade överväldigat | supinum aktiv |
har/hade överväldigats | supinum passiv |
Presens particip | |
överväldigande | |
Perfekt particip | |
en överväldigad + substantiv | |
ett överväldigat + substantiv | |
den/det/de överväldigade + substantiv |