publicerad: 2015
apposition
ap·pos·it·ion
substantiv
~en ~er • efterställd substantivisk bestämning som betecknar detsamma som huvudordet
Singular | |
---|---|
en apposition | obestämd form |
en appositions | obestämd form genitiv |
appositionen | bestämd form |
appositionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
appositioner | obestämd form |
appositioners | obestämd form genitiv |
appositionerna | bestämd form |
appositionernas | bestämd form genitiv |