SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
känna
känna verb kände, känt, känd n. känt, pres. känner 1 förnimma med känseln2 vara bekant med3 känna på ngt röra vid ngt
Finita former
kännerpresens aktiv
känns (kännes)presens passiv
kändepreteritum aktiv
kändespreteritum passiv
kännimperativ aktiv
Infinita former
att kännainfinitiv aktiv
att kännasinfinitiv passiv
har/hade käntsupinum aktiv
har/hade käntssupinum passiv
Presens particip
kännande
Perfekt particip
en känd + substantiv
ett känt + substantiv
den/det/de kända + substantiv
känna av • han kände av sin gamla skada
Infinita formeratt känna avinfinitiv aktivPresens participavkännandePerfekt participen avkänd + substantivett avkänt + substantivden/det/de avkända + substantiv
känna igen • upp­fatta som bekant: ​känna i­gen el. (sällan) igenkänna ngn
Infinita formeratt känna igeninfinitiv aktivPresens participigenkännandePerfekt participen igenkänd + substantivett igenkänt + substantivden/det/de igenkända + substantiv
känna på • direkt erfara
Infinita formeratt känna påinfinitiv aktivPresens particippåkännandePerfekt participen påkänd + substantivett påkänt + substantivden/det/de påkända + substantiv
känna på sig • ha intuition om
Infinita formeratt känna på siginfinitiv aktiv
känna sig • känna sig sjuk; ​känna sig frisk
Ordform(er)känna sig
känna till • ha vetskap om
Infinita formeratt känna tillinfinitiv aktivPresens participtillkännandePerfekt participen tillkänd + substantivett tillkänt + substantivden/det/de tillkända + substantiv