publicerad: 2015
affärsuppgörelse
af·färs|upp·gör·else
substantiv
~n ~r • till uppgörelse 2 affär 2
Singular | |
---|---|
en affärsuppgörelse | obestämd form |
en affärsuppgörelses | obestämd form genitiv |
affärsuppgörelsen | bestämd form |
affärsuppgörelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
affärsuppgörelser | obestämd form |
affärsuppgörelsers | obestämd form genitiv |
affärsuppgörelserna | bestämd form |
affärsuppgörelsernas | bestämd form genitiv |