publicerad: 2015
anhålla
an|hålla
verb
‑höll, ‑hållit, ‑hållen ‑hållet ‑hållna, pres. ‑håller 1 ta i fängsligt förvar2 be formellt: anhålla om ledighet
Finita former | |
---|---|
anhåller | presens aktiv |
anhålls (anhålles) | presens passiv |
anhöll | preteritum aktiv |
anhölls | preteritum passiv |
anhåll | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att anhålla | infinitiv aktiv |
att anhållas | infinitiv passiv |
har/hade anhållit | supinum aktiv |
har/hade anhållits | supinum passiv |
Presens particip | |
anhållande | |
Perfekt particip | |
en anhållen + substantiv | |
ett anhållet + substantiv | |
den/det/de anhållna + substantiv | |
den anhållne + maskulint substantiv |