publicerad: 2015
astigmatiker
a·stigm·at·ik·er
[‑a´t‑]
substantiv
~n; pl. ~ • till astigmatism
Singular | |
---|---|
en astigmatiker | obestämd form |
en astigmatikers | obestämd form genitiv |
astigmatikern | bestämd form |
astigmatikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
astigmatiker | obestämd form |
astigmatikers | obestämd form genitiv |
astigmatikerna | bestämd form |
astigmatikernas | bestämd form genitiv |