publicerad: 2015
avkomling
av|kom·ling
substantiv
~en ~ar • t.ex. barn, barnbarn
Singular | |
---|---|
en avkomling | obestämd form |
en avkomlings | obestämd form genitiv |
avkomlingen | bestämd form |
avkomlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avkomlingar | obestämd form |
avkomlingars | obestämd form genitiv |
avkomlingarna | bestämd form |
avkomlingarnas | bestämd form genitiv |