publicerad: 2015
bölja
1bölja
verb
~de ~t • röra sig i böljor; äv. bildl.: spelet böljade fram och tillbaka
Finita former | |
---|---|
böljar | presens aktiv |
böljas | presens passiv |
böljade | preteritum aktiv |
böljades | preteritum passiv |
bölja | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bölja | infinitiv aktiv |
att böljas | infinitiv passiv |
har/hade böljat | supinum aktiv |
har/hade böljats | supinum passiv |
Presens particip | |
böljande |
2bölja
substantiv
~n böljor • sjö- el. havsvåg – I sammansättn. bölje-.
Singular | |
---|---|
en bölja | obestämd form |
en böljas | obestämd form genitiv |
böljan | bestämd form |
böljans | bestämd form genitiv |
Plural | |
böljor | obestämd form |
böljors | obestämd form genitiv |
böljorna | bestämd form |
böljornas | bestämd form genitiv |