publicerad: 2015
bönhöra
bön|höra
verb
‑hörde, ‑hört, pres. ‑hör • tillmötesgå bön av ngn; till bön 1,2
Finita former | |
---|---|
bönhör | presens aktiv |
bönhörs (bönhöres) | presens passiv |
bönhörde | preteritum aktiv |
bönhördes | preteritum passiv |
bönhör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bönhöra | infinitiv aktiv |
att bönhöras | infinitiv passiv |
har/hade bönhört | supinum aktiv |
har/hade bönhörts | supinum passiv |
Presens particip | |
bönhörande | |
Perfekt particip | |
en bönhörd + substantiv | |
ett bönhört + substantiv | |
den/det/de bönhörda + substantiv | |
den bönhörde + maskulint substantiv |